På vägen mot Emmaus

Det är annandag påsk och i dagens Bibeltext läser vi om två män som vandrar från Jerusalem till Emmaus. Under denna korta vandring får de vara med om ett bibelstudie där hela kartan ritas om, från början till slut. Trots att Jesus i flera år undervisat sina lärjungar om Guds Rike, så var det vissa delar av läran som fortfarande var dold för dem. Det var först i ljuset av uppståndelsen som de kunde se på Skrifterna och Jesu person på ett helt nytt sätt.

För de första kristna var dessa omtolkningar av Guds planer och profetior fullständigt oväntade och omtumlande. De tillhörde det judiska folket som läst Skrifterna som löften om en återupprättad judisk nation och ett fritt land. Jesus får dem att plötsligt se en helt förändrad världsbild: varje människas möjlighet att få syndernas förlåtelse genom tron. En frälsning som rymmer alla människor på hela jorden.

I Björn Cedersjös forskning om etisk förändring i frikyrkan visar han på att personliga erfarenheter och möten med personer som för in nya perspektiv hänger tätt samman med etiska omförhandlingar.

När det ökande antalet skilsmässor i samhället också blev synliga i församlingen förändrades inställningen till hur församlingen skulle inkludera skilda och omgifta medlemmar. När vi lär känna HBTQ-personer får det samma konsekvens. Vår nya människosyn leder oss till en omläsning av Bibelns texter – precis som för Emmausvandrarna. Jag ser inte denna omläsning enbart som möjlig – jag tycker att den är oundviklig och gör Guds rike större genom att rymma oss alla.

Samma dag var två lärjungar på väg ut till byn Emmaus, någon mil från Jerusalem. De talade med varandra och försökte få rätsida på allt som hade hänt. Mitt i samtalet kom Jesus och slog följe med dem, men de kände inte igen honom.

– Vad var det ni talade så mycket om?

De bara stod där och såg bedrövade ut. Till sist svarade den ene, Kleopas hette han:

– Är du den ende i Jerusalem som inte har hört Vad som hänt?

– Vad då?

– Med Jesus från Nasaret. Han var utsänd av Gud, en profet, med kraft bakom både ord och gärningar, älskad av både Gud och folket. Sedan förrådde våra överstepräster och ledare honom, fick honom dömd till döden och korsfäst. Och vi som hade hoppats att han var den utvalde som skulle befria Israel! Nu är det tredje dagen sedan det hände, och några av kvinnorna bland oss har gjort oss helt förvirrade.

Tidigt i morse gick de till hans grav, men kroppen var borta. Då kom de tillbaka och påstod att de hade sett änglar som sa att han levde: Några av karlarna gick till graven för att se efter, och visst graven var tom, precis som kvinnorna sa; men Jesus såg de inte.

– Så urbota dumt och trögt! Varför litar ni inte på profeterna? Förstår ni inte att det var precis så det måste gå till, att Messias måste lida innan han fick tillträde till sitt majestät?

Sedan började han gå igenom allting som stod i Skriften om honom, från Moseböckerna till profeterna.

När de kom fram till byn dit lärjungarna skulle låtsades han som om han skulle längre, men de bad honom stanna och äta kvällsmat med dem. Det var ju redan sent, och dagen var slut. Så han gjorde dem sällskap. De slog sig ner vid bordet, och han tog brödet och välsignade det, bröt och delade ut det till dem. I samma ögonblick gick det upp för dem vem han var – deras ögon öppnades på vid gavel, och de kände igen honom. Och så försvann han.

Nu blev det liv i dem! Hade inte deras hjärtan brunnit i bröstet på dem medan han talade med dem på vägen och förklarade Skriften för dem?

[…]

Sedan gjorde han deras förstånd redo att ta emot Guds ord och visade dem hur Skriften skulle tolkas.

– Nu ser ni att det står om hur Messias lider och uppstår från de döda den tredje dagen, och om hur en fullständigt ny livsriktning, tack vare syndernas förlåtelse, förkunnas för alla slags människor – med början här i Jerusalem!

Ni är de första som hör och ser detta.

Lukasevangeliet 24 (The Message)

Process mot okänt mål

Jag funderar över hur vi bäst kan förhålla oss till framtida resultat av en förändringsprocess under den period som själva arbetet pågår. Vissa repliker i det frikyrkliga samtalet tenderar att utgå ifrån att vi redan idag vet att resultatet av kyrkans samtal om HBTQ innebär att vi permanent kommer att leva med olika åsikter. Ibland hör jag människor, som genom sitt sätt att resonera tar ut en framtida splittring redan i förväg. Jag ifrågasätter inte att dessa prognoser är möjliga utgångar av vår tids samtal, men det finns alternativ. Vi kan komma fram till ett annat resultat än en delad gemenskap om vi

…kommer fram till en för alla godtagbar teologi som vidhåller en traditionell syn på äktenskapet

eller

…finner att alla bejakar samkönade familjer fullt ut i våra församlingar.

Jag vill rikta en önskan till ledarskapet i våra frikyrkor och samfund. Min önskan är att ni ser det som er uppgift att genom hela processen hålla dörrar och fönster öppna åt alla håll.

Hoppet om enhet och samstämmighet bör alltid finnas med som en del av målbilden. Detta hopp behöver också beskrivas med ord så att vi ges en möjlighet att fästa vår blick mot en gemensam framtid. Det som ingen vågar hoppas på och det som inte uttalas, inträffar sällan. Jag önskar att den målbild som jag har får vara en del av det tankegods som ryms i processen:

Jag är övertygad om att ett gott slut, i enlighet med Guds hjärta och längtan, innebär att vi landar i ett samstämmigt bejakande av samkönade äktenskap i vår församlingsgemenskap.

För att illustrera den visionen vill jag peka på goda exempel av historiska processer som varit djupt omtumlande för kyrkan och som i sina mest kritiska faser framstått som fullständigt splittrande för de troende. Trots det landade de i en gemensam omvändelse med nya ordningar som i slutändan famnades av hela gemenskapen.

  • Synen på slavar har behandlats inom kyrkan. Förändringen har gått från ett Bibelgrundat stöd för slaveri av människor till ett samstämmigt avvisande.
  • Synen på jorden som centrum i Universum har ett gediget stöd i Bibeln. Tack vare vetenskapliga verktyg och analyser har vår tids uppfattning av en rund jord som cirkulerar runt solen blivit en självklar del av vårt vetande.
  • Synen på kvinnan som underställd och skapelsemässigt svagare än mannen har genom vetenskap, erfarenhet och rättvisekamp totalförändrats i våra kristna kontexter.
  • Synen på det judiska folket. Det kristna föraktet gentemot judar som ansågs vara kristusdödare och satans barn var gemensamt för i princip hela kyrkan ända fram till andra världskriget. Dessa teologiska idéer omformades totalt inom loppet av några decennier av hela kyrkan. Idag finns det inte ett spår kvar av det tankesättet i kyrkornas lära och praktik.

Exemplen ovan visar att det inte alltid innebär splittring och nederlag för kyrkan att ta itu med stora och omvälvande förändringsprocesser.

Det katolska forskningscentret Wijngaards Institute har publicerat en av de senaste årens mest genomarbetade forskningsrapporter som underlag för den katolska kyrkans arbete med att omformulera sin lära om människans sexualitet och förhållningssätt till samkönade relationer. Deras sammanfattande text inleds med en historisk återblick som placerar vår tids samtal i dess vetenskapliga sammanhang:

The time of the epochal challenge  

When the Nicolaus Copernicus published De revolutionibus orbium coelestium in 1543, formulating the heliocentric theory, he dethroned Earth and humankind from their position at the centre of the universe and triggered a radical crisis in biblical cosmology. The doctrine of the Roman Catholic Church seemed to be in danger and it took well over two centuries for Copernicus’ book to be removed from the Index of Forbidden Books. The ecclesial reception of his discovery, and the consequent updating of biblical understanding, was lengthy, and in the process it cost the freedom of Galileo Galilei and the suffering of many. This was eventually acknowledged by the papacy itself, which in 2000 asked for forgiveness “for the violence some have used in the service of the truth”.

Later, in 1859, the publication by Charles Darwin of On the Origin of Species, outlining the basis of the theory of evolution, began the second great scientific revolution, and with it another challenge to the Roman Catholic Church. With Copernicus, the ancient geocentric cosmology supported by biblical interpretation fell; with Darwin, the traditional understanding of world history began to decline, undermining many certainties of biblical chronology. The biblical reference points concerning a definite beginning and end of the world slipped into indeterminacy. The entire understanding of reality was changing, requiring “being” to make room for “becoming”. The problem of the coexistence of biblical creation with evolutionary development had to be resolved, something which is possible, contrary to the initial impressions of church authorities. The ecclesial confrontation with the sciences of evolution was also tortuous: only at the end of the twentieth century did the papacy recognise that the theory of evolution is more than a scientific hypothesis, and therefore a religious faith which sees itself as in agreement with human reason cannot avoid integrating its findings.  

The Copernican revolution forced us to change our understanding of humankind in space; the Darwinian revolution demanded a new understanding of humankind in history and time. Both revolutions demanded a revision of the biblical interpretations and theological formulations that had hitherto provided certainty to the minds of Christians, and any attempt at an objective assessment of their correctness caused ecclesial authorities to fear betraying revealed truth. The difficulty seemed insurmountable, nourishing suspicions against and rejections of scientific discoveries, for too long discredited as “passing fads”, “ideologies irreconcilable with the faith” or “hypotheses lacking certainty”. Fear paralysed for years the start of a serious dialogue with up-to-date scientific knowledge.  

In the twentieth century, scientific research brought about a third epochal revolution, which no longer concerned the space of the universe, nor the history of humankind, but our most intimate dimension: sexuality. The shift in thinking now involves the construction and understanding of the persons themselves, their identity and dignity as sexual beings marked by a diversity of sexual orientations. Facing this new challenge is probably even more difficult than the two previous revolutions, because it questions something central to being human: namely, being both an “individual” and “in relationships with others”. Once again, the age-old certainties and the hitherto unquestioned constants of our understanding of reality tremble before the challenge of discovery, with the mind of some Christians taking refuge more often than not in the rejection of developments in human knowledge.

In the past, biblical cosmology and historiography were in crisis, now biblical anthropology seems to be under threat. On that issue too the biblical message seems at first sight to contradict the findings of the human sciences. The Bible seems to oppose the fact that sexuality in its nature may not be defined by heterosexuality alone: instead, it includes a range of sexual orientations, among which is homosexuality. As with regard to the discoveries of the heliocentric system and the evolution of species, so too the contradiction between today’s understanding of human sexuality and the biblical message is only apparently insurmountable. The Word of God is in fact open to and prepared to accept the gifts of human reason regarding sexuality in general and same-sex sexual orientation in particular. The Church, therefore, is called once again to become aware of this openness of the revealed Word, a Word that is not afraid of the intelligibility and rationality of human knowledge. Before the intelligentia fidei lies the challenge of the third epochal revolution.

Academic Statement on the Ethics of Free and Faithful Same-Sex Relationships, Wijngaards Institute for Catholic Research, https://www.wijngaardsinstitute.com/academic-statement-ethics-same-sex-relationships/

Det är uppenbart att vår tids samtal är en del av en världsomspännande omläsning av människans identitet vad gäller sexualitet och könsidentitet. Det finns mycket som talar för att denna förändring är lika reell och oundviklig som tidigare processer.

Här följer en lista över faktorer som talar för att HBTQ-personers plats i våra församlingar på lite längre sikt inte alls kommer att vara en splittrande fråga:

  1. HBTQ-personer utgör en väldigt liten minoritet. I jämförelse med omtänket kring kvinnans plats i kyrkans gemenskap och ledarskap så framstår den praktiska förändringen i denna fråga som näst intill obetydlig för den breda massan i församlingen. När samhället beslutade att kvinnor ska ges samma plats och mandat som män så förändrades maktbalansen i alla sammanhang. Förändringen gällde 50% mänskligheten och påverkade i princip vardagen för alla människor. Samhällspåverkan av ett bejakande av samkönade relationer kommer inte i närheten av detta.
  2. Förändringen i synen på samkönade relationer sker på det privata planet. Det handlar om hur familjer bildas och hur vi lever i våra hem. När vi går till jobbet, kyrkan eller träffar våra vänner på fritiden så framstår gifta homosexuella som helt vanliga människor. Hur de lever inom ramen för sin familj rubbar inga betydande maktbalanser eller beteendemönster i livet utanför hemmet.
  3. Förändringen vad gäller synen på HBTQ och samkönade relationer bygger på väl dokumenterade vetenskapliga upptäckter. Vetenskapliga upptäckter leder ofta till förändringar som i slutändan landar stabilt hos alla människor, jämför förändringen av vår syn på evolutionen och universums uppbyggnad. Omprövningar som enbart bygger på kulturella eller sociala förändringar har en tendens att i större utsträckning hamna inom kategorin liberal – konservativ och därmed leva kvar över lång tid. Min erfarenhet är att merparten av de som tydligt bär en icke bejakande teologi också på ett eller annat sätt har ett kritiskt förhållningssätt till vetenskapen som behandlar sexualitet och könsidentitet.
  1. Det grundläggande motivet för förändringen i synen på bemötande av HBTQ-personer bygger på att vi ser att de lider skada. Etisk argumentation som förhindrar människor från att komma till skada utgör den starkaste moralgrunden. I Jonathan Haidts forskning kring moral är det tydligt att vi människor i grunden alltid är överens om att god etik ska skydda människan från skada. Inom etiken skiljer sig våra åsikter kraftigt när det kommer till saker som vi kallar heligt/rent, eller saker som vi argumenterar för enbart utifrån auktoritära dokument eller liknande.

    Vår etik styrs tydligt av vår grupptillhörighet och mellan olika grupper kan etiska värderingar skilja sig mycket åt. Det som förenar oss är dock viljan att arbeta för en etik som hindrar att människor kommer till skada och verkar för att alla behandlas rättvist. Av dessa två, rättvisa och skada, är skada det begrepp som väger tyngst.

    Jämför vi samtalet om HBTQ med samtalet om kvinnors rösträtt eller kvinnans rätt att vara ledare/präst så bygger kvinnofrågan primärt på ett rättviseargument. Alltså finns det grund för en mer gemensam förändring i frågan om HBTQ med utgångspunkt genom det faktum att det etiska argumentet för förändring utgår ifrån att människor tar skada. De som avvisar förändringen av synen på samkönade relationer med hänvisning till skapelseordningen, har därmed ett underläge i argumentationen.

    När skada möter heliga ordningar är det troligast att argumentet som utgår ifrån skada vinner. I Bibeln läser vi Jesu ord:

Jesus sade till dem:
»Om någon av er har en son eller en oxe som faller ner i en brunn, drar han då inte genast upp dem, även om det är sabbat?«

Luk 14
  1. Forskning visar att förändringen av samhällets attityd vad gäller synen på samkönade äktenskap är omfattande och i sociologisk mening hastig. Det talar för att frikyrkans förändringsprocess troligen kommer att leda fram till en enhetlig förändring. Den första modellen visar på siffror från amerikansk kontext. Den andra tabellen är från en svensk studie som visar på samma snabba förändring. Dessa förändringar gäller inte bara mellan olika generationer utan också förändringar som sker inom varje generation. Det betyder alltså att även om de yngre generationerna står för en högre andel bejakande så sker det en tydlig attitydförändring i alla åldersgrupper i samhället.
Vuxna i USA som bejakar/avvisar samkönade äktenskap (2001-2019)
https://www.pewresearch.org/religion/fact-sheet/changing-attitudes-on-gay-marriage/
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:934518/FULLTEXT01.pdf