Kapitalism och Regnbågsfamiljer – En reflektion om argumentation i normkritik och normförsvar.

Denna text har sitt ursprung i en föreläsning av Stefan Gustavsson i Saronkyrkan i Göteborg den 23 Mars 2020.

http://saron.se/mediaarkiv/

Jag refererar också till en debatt i Dagen om Kapitalism.

https://www.dagen.se/debatt/stefan-gustavsson-kapitalism-betyder-inte-girighet-1.1689248

och till en text av Björn Cedersjö. Björn föreläser också i en föreläsning i Saronkyrkan från den 5 mars.

Björn C om Samkönade Relationer

http://saron.se/mediaarkiv/

Inledning – en jämförelse med kapitalismen

Det är intressant att lyssna till Stefan Gustafssons undervisning om homosexualitet parallellt med att jag läser en artikel i Dagen där Stefan försvarar kapitalismen. Stefans övergripande argumentation i avvisandet av samkönade relationer bygger på en syn på att att Bibelns normer är eviga principer som inte kan omförhandlas med den etiska metod som Stefan kallar situationsetik.

Att kapitalismen tagit över som ekonomiskt system i västvärlden från det tidigare feodalsamhällets ekonomi bygger till stor del på att kyrkan under 1500-1600-talet omprövade de bibliska principerna om förbudet mot ränta på lån. Utan denna förändring i den kristna etiken skulle det inte kunna byggas upp ekonomiska spelregler som ger alla människor en möjlighet att delta i ett kapitalistiskt ekonomiskt handelssystem.

Räntor och försäkringar sågs fram till 1500-talet som omöjliga att förena med Bibelns texter. Det finns inga texter i Bibeln som ger stöd för alternativa tolkningar och de texter som talar om detta förbud finns både i Gamla och i Nya testamentet. De teologer som argumenterade för denna förändring använde situationsetikens metoder och argumenterade för att Bibelns texter förbjöd ränta i specifika situationer där en starkare part utnyttjade en svagare part för egen vinning. I den kapitalistiska ekonomin användes ränta som ekonomisk balansering av vinsten i affärer där båda parter gjorde affärer med befintligt kapital. Därmed fanns det inget motiv att se den typen av affärer som destruktiva eller oetiska. Kyrkans förbud mot ränta gäller för de affärer där en starkare part utnyttjar den svage som hamnat i ekonomisk knipa och är i behov av hjälp för att komma på fötter igen.

Jag ser ingen principiell skillnad mellan den nyansering av bibeltolkningen utifrån specifika situationer som gjordes i frågan om ränta och den som idag diskuteras i samtalet om samkönade relationer. De etiska principerna om äktenskapet förlorar inte sin giltighet bara för att man i vår tid har identifierat ett antal individuella och situationsspecifika omständigheter där det är destruktivt att inte bejaka en samkönad relation. Tvärt om visar all vår erfarenhet idag att dessa samkönade relationer uppvisar alla tecken på att vara lika goda bärare av de goda frukter som äktenskapet uppvisar i traditionell olikkönad äktenskapsbildning.

Situationsetiken är inte ett modernt påfund som uppstod i kölvattnet av liberalteologin på 1900-talet; något som Stefan argumenterar för i sin föreläsning. Situationsetiken är en integrerad del i biblisk och kristen etik sedan allra första början. Jesus är situationsetiker i sitt möte med Judarnas tillämpning av sabbatsbudet. Paulus är situationsetiker i sin missionsverksamhet där den kristna tron måste frigöras från delar av sina judiska rötter för att kunna tillämpas i nya kulturella kontexter runtom i det romerska riket. Samtalen om omskärelse, sabbat och oren mat innehåller alla element av situationsetik.

(Jag har tidigare skrivit lite om detta här)

Replik – Bekänna färg (4) – Stefan Gustavsson (Sid 72) – Skapelsen

Förespråkare och antagonister – en inblick i argumenten

En annan del av denna jämförelse som blir intressant är att se närmare på den typ av argumentation som uppstår i de två samtalen.

När Stefan hamnar i situationen där han ska försvara ett bejakande perspektiv på kapitalism infinner sig ett antal typiska argument.

• Stefan är noga med att definiera kapitalism och säkerställa en tydlig ram för vad det är han bejakar och vad han därmed inte bejakar.
• Stefan anklagar sina antagonister för att gå utanför definitionen. Blanda ihop kapitalism med liberalism och girighet.
• Stefan anklagar sina meningsmotståndare för att inte kunna presentera en realistisk/realiserbar lösning.

När jag lyssnar på mig själv och Björn Cedersjö i vår undervisning om ett bejakande perspektiv så hänfaller vi åt förvånansvärt likartade argumentationer.

• Björn ägnar sig i sin text om samkönade relationer åt en noggrant formulerad definition av vad vi som kristna menar med kärlek och hur kärleken tillämpad med denna definition kan användas som prövosten för all kristen etik i enlighet med Rom 13.
• Jag och Björn anklagar våra antagonister för att de i sitt avvisande av samkönade relationer blandar ihop den beskrivna synen på samkönade trohetsrelationer och kristen kärlek med liberalism, promiskuitet och andra, för kyrkans diskussion ovidkommande, attribut.
• Jag och Björn anklagar våra meningsmotståndare för att inte presentera en lösning på den situation som vi idag befinner oss i som kyrka i vår tid. Lösningen måste enligt oss ta hänsyn till de negativa erfarenheter vi har av det icke bejakande bemötandet av homosexualitet och samkönad kärlek. Lösningen måste också för oss erbjuda en väg till liv i gemenskap för de människor som lever i vårt samhälle. Där samkönade äktenskap och familjer är en naturlig del av vår tillvaro.

Likheterna är slående och då blir det för mig väldigt tydligt att jag inte riktigt ser hur Stefan i det bredare perspektivet tänker omkring sin egen argumentationsmetod när han i samtalet om samkönade äktenskap ur mitt perspektiv hemfaller åt samma typ av missvisande argumentation.

• Stefan beskriver sina meningsmotståndare som att de försvarar en syn på kärlek som inte överensstämmer med den kristna. ”All kärlek är bra kärlek, Gud är kärlek vänds baklänges och Kärleken blir Gud.”
• Stefan redovisar sin syn på etiska grunder genom att visa på andra exempel …. som visar för oss att det skulle vara olämpligt att avskaffa gränserna för etiken. Han tar exempel som innehåller ord som Incest, Polygami, Sexköp, Djurens etik, Me Too, Stöld osv…
• Stefan får den direkta frågan kring hur han ser på de negativa konsekvenser vi erfarit i samhället och i kyrkan av ett icke bejakande bemötande av homosexuella individer. Jag kan inte se att han svarar på den. Han lyckas undvika den genom att föra samtalet i en annan riktning. Han får också en direkt fråga kring hur han skulle vägleda ett gift samkönat par, om han skulle råda dem att skilja sig. Stefans svar blir här tydligt i att han endast kan ge kristen vägledning utifrån perspektivet att den relationen inte kan ses som i enlighet med Guds vilja. Vid mitt samtalsbord satt en man som gav uttryck för en kommentar just kring detta. ”För mig blir detta enbart en skrivbordsprodukt? Det går inte att tillämpa i verkligheten.”

Jag delar Stefans noggranna definition och avgränsning av vad det innebär att bejaka kapitalismen som ekonomiskt system. Jag ger på samma sätt mitt fulla stöd till den tydliga definition och avgränsning av kärlek som Björn Cedersjö gör i sin text om samkönad kärlek.

Jag delar Stefans kritik av de som på ett slarvigt och orealistiskt försöker ifrågasätta ett bejakande av en sund och regelstyrd kapitalistisk ekonomi. Jag menar också att denna princip för mig också kan tillämpas på det samkönade äktenskapet. Lika lite som en sund kapitalism behöver svartmålas av att sammanlänkas med girighet och liberal gränslöshet så behöver kyrkans bejakande av samkönade trohetsrelationer svartmålas av hänvisningar till incest, Me too och gränslös promiskuitet.

Jag delar Stefans idé om att det är människans synd som gör ett ekonomiskt system destruktivt och inte systemet i sig själv. På samma sätt ser jag att det goda äktenskapet som princip kan realiseras i både en samkönad och en olikönad relation. Och för båda dessa så är utmaningen att tampas med syndens frestelser.

Jag delar Stefans kritik av de som argumenterar för ekonomiska utopier som inte har någon realiserbar förankring i vår verklighet. Att avvisa samkönade relationer i vår tid med den kunskap vi har om både de positiva sidorna av det bejakade livet och de negativa erfarenheter vi har av det icke bejakade livet är för mig en orimlig utopi som inte ger människor det kärlekens evangelium som vi som kyrka är satta att förmedla till alla människor.

Denna inledning blev ett litet sidospår som inte egentligen bearbetar Stefans argument i föreläsningen … men jag hoppas kunna återkomma till det i kommande reflektioner.