100 år av kamp för en skapelse med stor variation

(EFK beslutade i helgen att bejaka vår Motion om att utreda synen på samkönade relationer i EFK. Detta är positivt och väldigt glädjande. Med anledning av samtalet som fördes i kongressen och vidare på Facebook väljer jag att återpublicera denna text. Någon beskrev i samtalet på EFKs kongress samtalet som en del av ett moraliskt förfall utmed ett sluttande plan. Jag är övertygad om att den slutsatsen är felaktig.)

Hur vi möter variationen i skapelsen är och förblir en avgörande fråga i detta samtal. Lika avgörande är det att samtalet ges sin rätta plats i vår historia. På sin plats är en reflektion över hur relevant det är att para ihop regnbågsfamiljer med incest. Och lika angeläget, en reflektion över den omtumlande omförhandling i mötet med människan vi varit med om under 1900-talet.

Med denna text gör jag en andra reflektion utifrån att ha lyssnat på Stefan Gustavssons undervisning i Saron, Göteborg den 23 Mars 2020.

Stefans inleder med ett övergripande resonemang om hur en kristen motiverar grunden för en kristen i etik.

1.Människans höghet och värdighet: Alla är Guds avbilder
– homofobi är en synd
2.Alla är syndare och trasiga
– förakt för medmänniskan är uteslutet
3.Fritt samhälle
– alla måste ha frihet att välja tro och livsstil
4.Som kristen är min fråga: Vad är Guds vilja?
– om vi är skapade finns det en tanke med våra relationer & vår sexualitet

Stefan G

Stefan beskriver sedan det som han uppfattar var de två centrala orsakerna till att kristna idag inte är överens i den här frågan.

A – olika syn på prioriteten mellan vår kropp och vår inre människa

B – olika syn på hur Bibelns texter bör tolkas

Stefan G

Utöver detta ger Stefan ett grundmotiv till att han läser Bibeln ur ett perspektiv där sexualiteten inte bör ges den styrande funktion som föreslås av den bejakande sidan. Nämligen att Jesus levde i celibat.

Syndens trasighet eller skapelsens variation

”Alla är syndare och trasiga– förakt för medmänniskan är uteslutet”

Stefan G

Stefan tar sin utgångspunkt för samtalet i beskrivningen av kristen syn på människan som syndare. Genom detta ger han hela samtalet en ram som handlar om hur kyrkan ska förhålla sig till synd. Inom den ramen fungerar Stefans logik. Min synpunkt är dock att Stefans ram kanske är felaktig för detta samtal.

I Stefans argumentation placeras homosexualiteten inom ramen av synd och trasighet. Detta styr hela argumentationen.

Om vi byter ut den premissen mot skapelsevariation så händer något annat i samtalet.

”så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra.”

Rom 12

Om utgångspunkten i mötet med homosexualitet är att Gud har gett oss en skapelse med variation och olikheter. Då blir hela det teologiska samtalet om Guds vilja i mötet med homosexualitet ett annat.

Här ser jag med stor frustration på många av de teologer som skriver om samkönad kärlek utifrån ett icke bejakande perspektiv. Deras teologiska resonemang startar i princip alltid med en utgångspunkt i att homosexualiteten är något syndigt. Jag kan dock inte se att de ger någon tydlig teologisk grund för det perspektivvalet.

Jag har fått hjälp i detta val av ett resonemang som Augustinus för:

For God is the Creator of all things: He Himself knows where and when anything should be, or should have been, created; and He knows how to weave the beauty of the whole out of the similarity and diversity of its parts.

The man who cannot view the whole is offended by what he takes to be the deformity of a part; but this is because he does not know how it is to be adapted or related to the whole [. . .] God forbid, however, that someone who does not know why the Creator has done what He has done should be foolish enough to suppose that God has in such cases erred.

Augustinus Cities of God 16.8

Likt Augustinus anser jag att den rimliga och ödmjuka utgångspunkten i mötet skapelsens variationsrikedom bör vara ödmjuk förundran och nyfikenhet. Att inta en kritisk och negativ utgångspunkt så fort vi upptäcker det som faller utanför normen innebär att vi ställer oss anklagande gentemot Guds skapelse och påstår att vi vet att han har gjort fel.

Frågan jag ställer är:

Har vi underlag i Bibeln för att definitivt fastslå en sådan anklagelse över homosexualiteten?

Denna fråga är viktig att ställa. Framför allt utifrån att vi idag känner till de negativa konsekvenserna av denna teologi för de homosexuella som växer upp inom kyrkan. Kyrkans teologiska grundsyn leder till en internaliserad skam och ett självförakt som många homosexuella senare i livet får kämpa många år för att göra sig fria ifrån.

Därmed är denna grundfråga helt avgörande att utreda innan vi går vidare och påbörjar ett samtal utifrån antingen premissen om att detta är ett samtal om variationer inom skapelsen eller ett samtal om synd.

Vad är vår människosyn? Och vad är vår övergripande idé om skapelsen?

Jag har tidigare skrivit en text där jag försöker strukturera de olika perspektiv som kyrkan historiskt har utgått ifrån som förklaringsmodell för homosexuella personers liv.

Repliker på boken Välkomna Varandra, Del 2 – Vad är Homosexualitet?

Moraliskt förfall eller kamp för jämstäldhet?

Det vi ofta ser som konsekvens av dessa utgångpunkter i bearbetning av synen på homosexualitet i samtalet är olika läsningar av samhällsförändringen som orsak till den förändring som skett.

För de som tar sin utgångspunkt i samtalet att homosexualitet har sitt ursprung i människans synd sammanlänkas detta samtal ofta med det moraliska förfallet i samhället från 60-talet och framåt. Liberaliseringen och nedmonteringen av kristna normer och värderingar har i detta tankemönster drivits fram av grupper i samhället som också ligger bakom en förändrad syn på homosexualitet. I detta tankemönster läser man in ett orsakssamband mellan ett bejakande av gränslöst och promiskuöst sexliv och ett bejakande av homosexualitet och samkönade relationer. Därmed blir det en uppenbar slutsats att det är orimligt för kyrkan att öppna upp för en förändring. Den skulle då riskera att få hela den kristna moralen att falla som ett korthus nedför ett sluttande plan.

Personligen tror jag att det är ett stort misstag att föra samtalet om samkönade trohetsrelationer i kyrkan utifrån en sammanblandning med moraliska normer och liberalisering av kristna värden. Hela idén med att placera den samkönade trohetsrelationen i en kristen vigselceremoni handlar om att ge relationen en ram och ett hem i den kristna kyrkans ordning.

Mitt alternativ är att i samtalet utgå ifrån att homosexualiteten är en variation i skapelsen som vi har omvärderat under det senaste århundradet. Samtalet finner då sin naturliga plats i den samhällsförändring som under 1900-talet förändrat vår människosyn och vårt bemötande av individen.

Under förra seklet upptäckte vi ett nytt perspektiv på människan – den enskilda individens unika identitet, värdighet och radikala jämlikhet med alla andra människor. Delar av dessa värdeord har givetvis funnits i hela den kristna historien. Men under 1900-talet fördjupades idén om människans identitet och unika värde till att inkludera perspektiv som tidigare ansetts vara avvikande. Det som tidigare placerat individen som underordnande i status, utan inflytande i samhället och med en stämpel av skam och utanförskap blev genom stora befrielsekamper för mänskliga rättigheter inkluderat och jämställt i hela samhället.

Jämlikheten blev en självklarhet i mötet med social ställning, ras, kön, funktionsvariation, yrke och sexualitet. Från 1800-talet kamp för slavarnas rätt fortsatte 1900-talet med, kvinnornas kamp, pigornas kamp, arbetarnas kamp, de koloniserade ländernas kamp, de rasifierade minoriteternas kamp, de funktionsvarierades kamp, de teckenspråkigas kamp, de homosexuellas kamp osv…

Avslut

Min erfarenhet är att alla försök att utforma livet utifrån idén att det enbart bör finnas normala människor och normala situationer i våra liv är dömda att misslyckas. Skapelseberättelsen ger oss ett gott underlag för att utforma den högst normala situationen av ett äktenskap mellan en man och en kvinna. Men detta blir enbart en meningslös och naiv idé för mänskligheten om den tillämpas som en begränsande norm som avvisar alla de människor och livssituationer där livet faller utanför detta enda exempel.

Hur vi möter variationen i skapelsen är och förblir en avgörande fråga i detta samtal. Lika avgörande är det att samtalet ges sin rätta plats i vår historia. På sin plats är en reflektion över hur relevant det är att para ihop regnbågsfamiljer med incest. Och lika angeläget, en reflektion över den omtumlande omförhandling i mötet med människan vi varit med om under 1900-talet.

NOT. Bilden är hämtad från konstutställningen 100% kamp som turnerat på Svenska Muséer. http://www.regionmuseet.se/utstallningar/vandringsutstallningar/100–kamp—sveriges-historia.html