Repliker på boken Välkomna Varandra – Del 3 Bibeltolkning

Repliker på boken Välkomna Varandra – Del 3 Bibeltolkning

Vad är evangelikal bibeltolkning?

När jag arbetar med att undervisa utifrån Bibeln använder jag det som brukar beskrivas som en evangelikal tolkningsmetod. Det är en metod som utgår ifrån två grundprinciper.

A. Bibeln är ett historiskt dokument. För att förstå Bibeln behöver vi förstå den samtid i vilken den skrevs. Ordens betydelse förändras över tid och måste därför tolkas utifrån deras betydelse i den historiska kontexten. En text ska först och främst tolkas som den förstods av de som skrev och läste texten då. En fras eller en metafor i texten som tolkas på ett sätt i vår kultur kan i den bibliska kulturen vara sammanlänkad med helt andra referenser. Därför jobbar vi teologer med ett språkligt historiskt studium där vi försöker förstå bibeltexten utifrån sin samtid.

B. Bibeln är Guds Ord. Bibelns lära om Gud, Jesus och vägen till frälsning för oss människor är sann. Kyrkan har kommit fram till hållningen att Bibelns böcker utgör våra grundtexter när vi förklarar kristen tro och dess konsekvenser för ett kristet liv. Därför kan inte vi som kyrka ignorera bibeltexterna eller vifta bort dem som gamla och inaktuella. Bibelns ord gäller och det är vår uppgift att i kyrkans bön, bibelstudium och samtal komma fram till vad Bibelns undervisning innebär för oss i vår tid.

I diskussionen om samkönade relationer i kyrkan kommer ofta frågan om bibeltrohet upp. Det framförs synpunkter om att en bejakande hållning till samkönad kärlek utgör ett uppenbart brott mot Bibelns tydliga undervisning. Jag försöker hålla denna teologiska bearbetning inom ramen för det som traditionellt kallats en evangelikal bibeltolkning. Det jag ser är att det finns teologer som utifrån ett evangelikalt förhållningssätt till Bibeln presenterar välgrundade argument till stöd för en omtolkning. Framför allt handlar det om att vi idag i ljuset av ny kunskap om bibelns samtid kommer fram till en alternativ tolkning.

Det jag argumenterar för i frågorna kring HBTQ innebär därmed inte ett trohetsbrott mot bibelordet. Det handlar snarare om en förändrad tolkning där normer som etableras i Bibeln ges utrymme för alternativa tillämpningar i mötet med  icke normativa situationer. Det finns också delar av detta samtal där vi läser vissa av Paulus ord om synd på olika sätt. Generellt kan man säga att tolkningen vissa av Paulus texter är komplexa och osäkra. De lämnar utrymme för alternativ som radikalt skiljer sig från de tolkningar som ger stöd för ett icke bejakande bemötande av samkönad kärlek. Tolkningsalternativen bygger på insikten om att texterna är starkt kopplade till specifika situationer i den historiska kontexten. Utifrån insikten om denna osäkerhet och komplexitet borde vi framför allt möta varandra med stor ödmjukhet och respekt i samtalet om Bibelns undervisning om HBTQ. Dessutom bör vi i grunden vara måna om att hellre fria än fälla när vi stöter på svårnavigerade etiska livssituationer.

Björn Cedersjö skriver klargörande om hur frågor kring etiska normer bearbetats och förändrats tidigare i vår evangelikala historia i frågan om skilsmässa och omgifte.

Man kan analysera författarnas uppfattning av bibeltexterna med hjälp av tre begrepp. Författarna förstod dessa texter som regler, som principer eller som paradigm. Om man uppfattar en text som regel blir den ett påbud eller ett förbud av vissa handlingar. Om man i stället ser den som en princip, blir den en överordnad riktlinje för ett önskvärt handlingssätt eller ett mål som ska styra den konkreta tillämpningen. När man ser en bibeltext som ett paradigm finns där en person eller karaktär som förebildar ett gott eller ett dåligt uppträdande. De flesta
författare identifierade dessa olika typer av texter.

Det intressanta blir sedan hur man väger samman olika texter. I mitt material finns exempel där man lät regeln vara överordnad kategori, till exempel att buden ska hållas bokstavligt. Hos andra författare underordnades reglerna något konkret mål eller någon princip. Så kunde ibland det dubbla kärleksbudet anges som en övergripande princip som angav hur övriga bud ska förstås, vilket ibland ledde till att andra bud i praktiken vägde lättare. Utgick man från att paradigmet är en överordnad kategori med Jesus som förebild kom ofta Jesus upprättande och förlåtande hållning att överordnas andra texter. Hur Jesus mötte kvinnor i Johannesevangeliets fjärde och åttonde kapitel angavs som något som är eftersträvansvärt att ta efter. Ett ytterligare sätt att väga samman texterna som finns i materialet är att författaren läste reglerna som ideal men argumenterade för att ”verkligheten” ändå gör att man bör tillåta det som idealet verkade förbjuda.

Denna kortfattade genomgång visar att strävan att läsa som det står inte är så enkel att efterleva som det ibland sägs. För vad står det egentligen, i en viss text och – inte minst – när man söker läsa Bibeln som helhet?

Med detta som bakgrund vill jag titta på de synpunkter som kommit på vårt sätt att förhålla oss till Bibeln i boken.

Synpunkter på bibeltolkningen i Välkomna Varandra

En kritik som framförs mot Välkomna Varandra är att tolkningen av bibeln inte är korrekt. Tyvärr framförs denna kritik återkommande utan att det ges några faktiska exempel eller argument emot bokens bibeltolkning. Det landar i svepande fraser som misskrediterar bokens texter men som inte går att bemöta. Jag ska göra ett försök att reflektera över några av dessa kommentarer.

Daniel Alm kommenterar boken med ett erkännande av att det finns anledning att vara ödmjuk som bibelutläggare i denna fråga. Det finns på båda sidor i debatten personer som tar bibelns ord på allvar och som efter en seriös analys av bibeltexterna kommer fram till sin ståndpunkt. Utifrån denna insikt lyfter Daniel fram Björn Cedesjös förslag att vi bör se denna fråga som en bibelsynsfråga och inte som en bibeltrohetsfråga. Denna hållning är också den som framförs av Mikael Tellbe i boken ”Vad menar vi med att Bibeln är Guds Ord?”.

Daniel Alm

”Jag saknar en positiv reflektion över det ogifta livet men tycker däremot att Cedersjö har ett viktigt medskick att denna debatt om homosexualitet inte nödvändigtvis måste handla om trohet till Bibeln utan om dess tolkning. Jag vill inte tillmäta de som har en annan uppfattning i frågan mindre respekt för bibelordet än vad jag har, även om jag menar att frågan om bibeltrohet är central.”

Mikael Tellbe

”Mitt syfte är […] att uppmuntra till reflektion, samtal och dialog. För hur vi nu än tolkar det som Bibeln säger om homosexualitet är det bara att konstatera att kristna som vill läsa Bibeln som Guds ord kommer till olika slutsatser. Jag har flera vänner som bekänner Bibeln som Guds ord och som landar i en annan slutsats än vad jag själv gör. Innebär det då att de inte vill läsa Bibeln som Guds ord?

Jag tror inte att det är så enkelt. Frågan om vi tror på Bibeln som Guds ord eller ej kan inte avgöras enbart av en enskild sakfråga, speciellt inte en där vi faktiskt kan tolka texterna med utgångspunkt från att Bibeln är Guds ord men komma till olika slutsatser. I stället för att dra oss tillbaka i ställningskrig behöver vi möta varandra i samtal där vi i kärlek får säga vår mening och lyssna till varandra med respekt. (s. 176)”

Några av kommentarerna saknar tydliga exempel och blir därför svåra att bemöta. Det jag anar är att dessa teologer är vana vid att läsa långa och komplicerade textanalyser av Bibeln. Bokens texter är en samling av korta artiklar som är skrivna för en allmän kristen läsare. Jag förväntade mig nog inte att texterna skulle uppfattas som tillräckliga för denna kategori läsare. Min rekommendation till dem är att följa bokens hänvisningar. Det mesta av argumenten kring Bibeln är hämtade från teologisk litteratur där det finns väl grundade utläggningar av bibeltexterna.

LarsOlof Eriksson

”Som bibelforskare störs jag av ytligheten i bibelbruket. Argumentationen är svag, för att inte säga obefintlig.”

Stefan Swärd

”Försöken att omtolka teologin och bibelläsningen haltar också. Bibelns helhetsbild pekar i en tydlig riktning, och då handlar det om mer än bara sex-sju bibeltexter. Den kristna kyrkan har i 2 000 år värnat om det heterosexuella äktenskapet och det är fortfarande självklart för den breda majoriteten av den världsvida kyrkan. I ett globalt perspektiv representerar Librisantologin en marginell rörelse.”

Idén om att kyrkan alltid har rätt är i viss mån ett starkt argument för att vara misstänksam mot nya tolkningar av bibeltexten. Men tyvärr är ju vår kyrkas historia sådan att vi under århundradena har ändrat oss i andra frågor. Om det stämmer att traditionen alltid har rätt så skulle vi inte ha kunna ändra vår syn på judar, ränta, slavar, kvinnor mm.  Vi som skrivit boken är väl medvetna om att detta innebär en dramatisk förändring i synen på HBTQ-personer. Men vi menar att det finns goda skäl till denna eftersom vi idag har en kunskap om HBTQ-individen som är radikalt annorlunda än vi haft tidigare i kyrkans historia.

Olof Edsinger för fram en idé om att det är en nackdel att boken citerar så få bibelord på de första 100 sidorna. Här tror jag att Olof visar på en okunskap om hur kyrkans teologi formas. Vi är kallade att vittna om sanningen. Sanningen finns i Bibelns ord och i vår erfarenhet av livet med Gud. Teologi är det arbete där kyrkan i varje tid läser sina liv i ljuset av Bibelns sanning. För att göra det måste vi Vittna – det som är sant om våra liv. Sedan måste vi Läsa och lyssna efter Bibelns tilltal in i denna verklighet. Det är ett vanligt och mycket farligt misstag för kyrkan att förlora kontakten med någon av dessa poler. Om Olof tänker sig att det går att beskriva tron utan att samtidigt vittna om hur tron gestaltar sig i vår verklighet så riskerar han att forma en tro som inte blir sann. På samma sätt riskerar en teolog som enbart berättar om sina egna upplevelser och erfarenheter utan att söka sammanhang och mening i Ordet att bli en bärare av ett budskap utan grund i den kristna läran.

Vår bok är skriven utifrån en konkret problemformulering. Vi har en tydlig erfarenhet av att den traditionella teologin i frågan om samkönade relationer inte står i samklang med kristna HBTQ-personer livsberättelser i vår tid. Det är denna spänning som är utgångsläget för vår bok och därmed innehåller bokens första 100 sidor framför allt berättelser från personer med denna erfarenhet.

Att Olof sedan saknar perspektivet med skapelseordning i min text om de sex negativa texterna i Bibeln kan ju enkelt förklaras med att det är ett perspektiv som jag överlät till mina medförfattare André och Thomas att bearbeta i sina texter om skapelsen.

Olof Edsinger

”Som bibellärare och teolog märker jag också att jag ofta saknar den mer handfasta brottningen med bibelordet. På de första hundra sidorna är det max en handfull bibelord som citeras.

Om man ser till de mer teologiska artiklarna skiljer sig sättet att nalkas Bibelns texter på flera punkter från klassisk kristen teologi. Mest slående är kanske att man helt förkastar talet om skapelseordningar. Niklas Öjebrandt, som skriver det mest ambitiösa bibelteologiska kapitlet, går inte ens in på skapelseberättelsen – som ju både Jesus och Paulus tar sitt avstamp i när de undervisar om sexualitet.”

Stefan Gustafson kallar bokens bibeltolkning för liberal utifrån att vi enligt honom låter kärleksbudet ”övertrumfa apostlarnas konkreta etiska vägledning”. Vad gäller ordet liberal så är det enligt min mening bara ett glåpord som Stefan använder för att misskreditera oss … så det tycker jag inte det behöver kommenteras mer än så. Däremot kan man kommentera Stefans argument.

Att sätta människan framför budet är en princip som Jesus tydligt lär ut i sin undervisning, bla, i förhållande till sabbatsbudet. Det är för Jesus viktigare att en människa blir botad än att budet om Sabbaten hålls obefläckat. Jag menar att kyrkan i alla tider måste bearbeta, prioritera och väga etiska principer mot varandra. Det är ofrånkomligt att det i en komplicerad värld uppstår situationer där regler krockar med varandra och vi måste välja den ena framför den andra. För mig är det tydligt att Jesus och kyrkans tradition lär att det finns principer kring människovärde och kärlek som då vägt tyngre än enstaka ordningsföreskrifter. Jag kan inte se att vår bok kan avfärdas som liberal enbart för att vi lyfter fram principer om kärlek som centrala för kristen etik.

Stefan ser också ett problem i att vi lyfter fram personliga berättelser som ”övertrumfar … bibeltexternas faktiska innehåll”. Det är en viktig reflektion att ta med i analysen av evangelikal teologi. Eftersom vi håller Bibeln som auktoritet så är det inte vår uppgift att låta erfarenheter överskugga Bibelns texter. Det jag tror att Stefan missar är vilken roll vi låter de personliga berättelserna spela i våra resonemang. Vi lyssnar på de personliga vittnesbörden med två syften.

A. Frukten av kyrkans liv och lära visar oss om vi är på rätt väg. Den bild Jesus ger oss av att bedöma trädet på sin frukt är en metod för kyrkan att analysera och korrigera felaktiga och osunda tillämpningar av evangeliet.

I detta fallet har vi en tydlig erfarenhet av att det finns negativ frukt som en direkt konsekvens av det ickke bejakande bemötandet av HBTQ-individer. Vi har också en motsatt erfarenhet av de positiva effekterna av ett bejakande bemötande. Denna erfarenhet uppmanar oss att titta på vår lära igen. Det är inte erfarenheten som tvingar oss att ändra oss utan den driver oss tillbaka till skolbänken för att göra ett nytt studium. I detta studium har vi lärt oss saker från bibeln och vetenskapen som får oss att ändra vår tolkning och tillämpning.

B. Ny kunskap. De personliga berättelserna har gett oss en avgörande och omvälvande ny kunskap om vad det innebär att leva med en en HBTQ-identitet. Vi tror inte längre att den avvikande sexuella identiteten är förenad med en upproriskhet hos personens. Vi tror inte heller längre att den är skadlig i den bemärkelse att det gör individen skada att bejaka och famna sin sexuella läggning som en naturlig del av identiteten. Denna nya kunskap leder oss tillbaka till Bibeln och där ser vi att det får konsekvenser för hur vi tolkar texterna. När jag för en tid sedan läste Romarbrevets första kapitel för en grupp ungdomar så var den spontana reaktionen från en av åhörarna ”det låter inte som om det handlar om homosexuella”. Eftersom unga idag har vänner som är homosexuella och vet att de är helt normala. De relaterar till dem som till vilken annan kompis som helst. För dessa unga blir det uppenbart att bibeltexterna verkar beskriva någon annan än deras klasskamrat.

I den meningen är erfarenheterna vi idag har viktiga för att vägleda oss till en korrekt tolkning av bibelordets verkliga betydelse.

Stefan Gustafsson

”Bibeltolkningarna i Välkomna varandra är inte övertygande. Det gäller i hög grad de fruktlösa försöken att komma runt orden om man och kvinna i 1 Mosebok, där de ju kallas till fruktsamhet i kapitel 1 och får orden om äktenskapet – de ska bli ett kött – i kapitel 2.

Författarna uttrycker en vilja till bibeltrohet och förnekar att det handlar om liberalteologi. Samtidigt är flera av argumenten typiska för liberalteologi, som att låta ett mera allmänt kärleksbegrepp övertrumfa apostlarnas konkreta etiska vägledning. I boken återkommer också mötet med individers kamp och smärta och jag uppfattar det mötet som drivande bakom nytolkningen av bibeltexterna. I praktiken övertrumfar det individuella mötet bibeltexternas faktiska innehåll. Om det är en riktig analys är frågan inte en bibeltolkningsfråga, utan en bibelsynsfråga.”